Så har finaste Jenny firats. Hon har fyllt år och fått hem en ny, liten söt pälsbo, som vi ju gärna ville hälsa på. Paket behövs ju då såklart! Både till katt och kattmänniska. Till Jenny var vi välkomna på banoffepaj, eller vad pajen nu hette. Skönt att slippa ses som paria någon stans, då vi i övrigt varit tämligen isolerade.
Som en del av presenten hade jag gjutit ugglor. Första försöket blev inte bra alls. Jag trodde mig använda gipsbruk som blivit över sedan renovering, och stora älsklingen trodde det var fix, men förmodligen var det väl kanske fog. Nåväl. Oavsett så blev det inte så bra, det smular sig liksom. Men, så säger stora älsklingen att han har betong i garaget. Så det fick han ta med sig hem till mig. Gjorde ett nytt försök och denna gången verkar det som om det blev bättre.
Fyra ugglor blev det. Två gjorde jag med upphängning ifall man vill hänga upp dem på väggen, och två utan. Frågan är nu bara vart jag ska ha dem, de ugglor jag har kvar.
Pajen var sjukt god, sällskapet fantastiskt, katten som kattungar bör, busig, söt som socker och mjuk som en liten bomullstuss.
I övrigt hänger inte huvudet med nu. Sömnbrist och förberedelser för semester och flera kalas. Och husrenoveringen med. Jag tappar bort precis allt. Men än så länge är jag såpass nära banan att jag fortfarande skymtar den, och - åtminstone just nu - vid gott mod.
alla presenterna var så himlahimla fina! :D och även Fisen erkände tillslut att hon faktiskt tyckte om sitt godis :P
SvaraRaderahoppas banoffeepajen hjälpte dig på banan ... oxå... höhöhöh ;P