Pysselprojekt på gång...

Nu pågående pysselorojekt: ett par gamla jeans med där dragkedjan gått sönder och en sax. Av dem klipps en lång, lång remsa. Det blir jeansgarn som sedan ska bli ett pyssel...

Spännande va? Oh, så många idéer jag har nu, men så lite tid det finns att göra ALLT!

Avbild

I afton bjuder jag på ett pyssel dom jag inte gjort själv. En vän har gjort den här till mig. Hon undrade vad jag önskade mig i födelsedagspresent, och kag svarade att jag ville ha en tavla gjord av henne. Jag hade sett fantastiska bilder som hon målat åt min bror. Behöver jag säga att jag älskar den? Jag vet inte om hon faktiskt har målat av mig (hon har taggat mig på facebook på den här bilden), men det stämmer klockrent in. Jag är en gottegris utan dess like!

Och den hänger i vardagsrummet här i huset. Tack J! Du är fantastisk!

Tjejmys och oväder...

Igår hade vi tjejmys, hela dagen lång, lilla älsklingen, hennes faster och jag. Var på julmarknaden på Åhaga, vilket var himla mysigt. Pyssel för barnen fanns det med, barnen som var lite större än lilla älsklingen, som fick komma in gratis, hängande i den egensydda bärsjalen.

Så här fin blev tröjan!

En liten gris av marsipan...

            















Lilla älsklingens faster fick pyssla en t-shirt som hon fick spraya med schablon, hos billackerarna (som var tjejer) från Viskastrandsgymnasiet, och knådade ihop en marsipangris hos bagerieleverna från Almåsgymnasiet.

Lilla fastern lyckades hitta en julklapp med på marknaden.

Efter att ha skjutsat hem henne, fick jag hjälpa till att knuffa loss lilla älsklingens farmor och farfar som hade fastnat rejält i den regnvåta gräsmattan. Med en hel del påhittighet kom de till slut loss, och vi kunde åka hem i snöovädret. Nu är det bara oväder här, utan snö och det vankas besök på byggvaruhus, byte till vinterdäck på nya bilen och mathandling. Hurra!

Nedräkningen har börjat!

Och det på allvar. Nu är det minsann bara en månad kvar till julafton. Högtidernas högtid! Jag älskar verkligen julen. Träffade på min före detta arbetskamrat, numera enbart kamrat, totalt oväntat i en mataffär i stan. Hon bor ju för böveln i en annan kommun, ett ljusår (eller tre mil kanske) bort. Jag gjorde givetvis det enda rätta och siktade in mig på att preja henne med kundvagnen! Hemskt trevligt att träffa henne var det i alla fall, och hon hade minsann varit på julmarknaden på Åhaga, som är i helgen och som jag har varit sugen på att gå på. Stora älsklingen jobbar sin 36-timmar-på-tre-dagar-helg denna helgen, så honom får jag inte sällskap av, och funderade på om vi över huvud taget orkar med att trängas med folk, medtagna som vi är efter senaste veckans frånvaro av sömn, till följd av lilla älsklingens sjukdom. Men vad är väl en julmarknad i stan utan besök av lilla älsklingen och mig? Så jag tog beslutet att lilla älsklingens faster och vi ska ha en mysdag i morgon, bara vi tre.

Och jag har nu påbörjat ännu ett projekt. Mer om det senare...

Ett äpple om dagen...

Här har det varit turbulent det senaste, sjuk liten älskling och brist på sömn för undertecknad. Allt för mycket på en gång kan jag tycka. Men det är bara att rycka upp sig, bita ihop och gå vidare framåt.

En blandning av äppelsorter.

Givetvis med den lilla "knorten" på undersidan. 

Här bjuder jag på ett gäng äpplen. Dessa virkade jag till min förra arbetsplats, där barnen hade dem att leka med i köksvrån.

UFO:n och julmarknad...

Årets julmarknad på ett slott är besökt, förra året var det Tjolöholms slott och i år var det Gunnebo slott. Dock avreste vi därifrån med en vag känsla av besvikelse. Slottet kändes mer som en vill (tja, Gunnebo villa låter ju inte så flashigt, och lockar väl få besökare), i själva slottet fanns det hela fyra utställare, och sedan fanns ju flygelbyggnaderna i och för sig, men det var inte mycket att  hänga i granen direkt. Hutlösa priser, på saker man kan göra själv - nästan gratis. Men är det julmarknad så är det, och jag vet att man ska stötta hantverkarna. En gycklare fanns det minsann i alla fall, och han var dålig. På att trolla men oerhört underhållande. "Här brukar jag vanligtvis få spontana applåder!" publiken applåderar oerhört spontant och vårt sällskap fnissar att vi inte är så säkra på att han förtjänade några applåder. Men förra årets marknad ligger högre i rankingen, trots att det kändes lite så sådär då med. Är det bristen på snö som gör det tro?

Och jag får väl förklara (mest för min mor, gissningsvis) vad UFO:n är. För inte är det den där vanliga förkortningen för Un-identified Flying Objects som menas i pysselvärlden, nej nej, det är Un-Finished Objects, alltså egentligen det som har etiketten "Pågående projekt" här. Men UFO:n låter skojigare tycker jag. Och framöver kommer jag visa upp dem jag avslutat (vilket oftast handlar om sådana simpla saker som att sy ögon på figurer).

Nu ska det krypas ner i sängen och läsas en ny (förmodligen läskig) bok, och hoppas på att få sova hela natten, för jag är dödens trött nu!

Grön fingrar

Ja, jag vet jag skrev att ni skulle få läsa om UFO:n idag, och jag gissar att min lilla mamma är oerhört undrande, om hon läst. Men ni får ge er till tåls en stund till.

Ibland händer det saker som gör att man häpnar. Jag kan påstå att jag inte har de grönaste fingrar i denna värld. Rosor tillhär sådant som jag mördar, i princip på väg hem från affären. Men uppenbart är knepet att köpa dem, enbart för att göra en balkong fin inför fotografering och visning, och sedan inte sörja allt för mycket om de skulle gå hädan. Då minsann överlever de. Dessutom har de stått oskyddat i odränerade krukor denna regniga sommar och sedan blivit intagna lagom till frosten börjat komma.

Tydligen så är misshandel av detta slag något som dessa växter älskar. För rosuslingarna skjuter skott och det har till och med kommit en ny ros. I källaren! Galet!

Never mind de döende pelargonerna i samma kruka!

Skyddsänglar

Att döma av antalet änglatofflor som befinner sig här hemma, så kan jag dra slutsatsen att det finns en, inte så nätt, skara skyddsänglar här. Men det är ju betryggande i alla fall!

Så att man alltid kan ha en skyddsängel med sig!

Har länge, länge velat göra smyckesänglar, men aldrig kommit mig för, men nu minsann, när vännen fyllde år så slog jag till. På hela tre stycken. Blev riktigt nöjd själv.

Jag kan också stolt meddela att, jag har ett nästintill obegränsat antal blogginlägg på gång, så åter kom gärna. Igen och igen. Visst överdriver jag en gnutta, de är väl inte obegränsade, men om jag skriver ett inlägg om dagen så räcker de många dagar.

Som sneak preview kan jag säga att det handlar om UFO:n. Mer avslöjar jag inte.

Igår eftermiddag fick vi spontanbesök av en två veckor gammal tjej, med tillhörande föräldrar förstås. En söt liten raring, som givetvis behövde en liten present, så lilla gris har nu fått ett nytt hem. Kom också på att det nog får ätas en det tre-i-ett ägg (överraskning, choklad och leksak, eller vad det nu var de sa i reklamen) så att det kan virkas lite skallror. Uppenbarligen är jag ju alltför dåligt förberedd på bebisbesök!

Ett störningsmoment: Bloggers mobilapp har uppdaterats, vilket gör bildhanteringen annorlunda. Innan fanns alternativet "smårutigt och one size fits all". Men nu sträcker sig bilden över menyn istället. Att det ska vara så besvärligt att vara en glad amatör!

Virkad duk...

Efter att ha legat på oerhört få, för att inte säga enstaka besök på min blogg, så rasslade det igår in ett gäng besök. Kul, tycker jag. Kan det bero på att det blir bättre inlägg när man sitter vid en dator?
Nu tänkte jag emellertid bjussa på en duk. Jag har gjort en sådan här tidigare. En mörkgrå. Men vännen min önskade sig en lila. Och jag fick till exakt samma nyans som alla andra lila detaljer hemma hos dem (alla lila detaljer är i EXAKT samma nyans, i alla fall om man frågar henne).

En frukt om dagen...

...kan göra gott för magen. Eller vad tror ni.

Ja, nu sitter jag här igen. Lilla dottern sover sött, och stora mamman sitter här framför datorn och skriver uppsats. Fast just nu skriver jag ju blogginlägg förstås.

Detta inlägg tänkte jag tillägna en liten luden frukt. Kiwin. Just denna har legat färdigvirkad i säkert ett år. Jag (som är så bra på att göra färdigt saker) hade bara inte sytt på några "frön". Men så igår fick jag fatt i kiwin där den låg uppe på en bokhylla, och sydde dit de små fröna.

Halv kiwi på frihand!

Så tada: mer virkad mat!


Och när stora  älsklingen kommer hem i eftermiddag har han jobb med till mig. Jojomensan! Jag har fått ett beställningsjobb på dessa virkade hörlurar som jag visat innan. Kul!

Nu vaknade lillälskling, så nu blir det lek och bus!

Smaskig sallad

Här sitter jag nu på kvällskvisten, vid min nya dator och ska skriva ett blogginlägg. Från datorn för en gångs skull. Och allt ser totalt annorlunda ut, bara för att jag har en helt annan dator. Som jag dessutom måste "lära mig", för det mesta fungerar annorlunda nu. Men nog om det nu.

De senaste kvällarna har jag haft en oerhört lust att virka. Så lite nya prylar har det minsann blivit. Det jobbigaste och mest tidskrävande när jag blir så virksugen är att surfa runt och hitta inspiration och idéer på vad jag ska virka. Men just nu är jag inne i ett "flow" kan man kanske säga, har massor av pysselidéer på gång nu. Synd bara att det tar så oerhört lång tid att få hem material som beställts. Dessutom är det fruktansvärt frustrerande att jag på dagtid, när lilla älsklingen vilar middag, måste lägga min tid på att skriva en utvecklingsrapport. Näst intill självvalt, eftersom jag faktiskt sökte in på utbildningen själv, men tråkigt när jag mest känner för att pyssla, eller läsa min goda bok (som visserligen inspirerar mina drömmar åt det mer skrämmande hållet, och gör att jag vaknar på natten och kollar upp att alla familjemedlemmar är sig själva och undrar var i hela friden den-där-jag-nu-letar-efter har tagit vägen, ja, det är förvirrande, jag vet. Jgág förstår inte själv), eller ta mig en liten lur själv. Men icke. Här ska skrivas vetenskapliga rapporter.

Skönt att veta att man alltid har fräsch sallad hemma!

Nåväl, nåväl. Nu var det ju faktiskt inte det som var det väsentliga här. Utan vad jag faktiskt skapat. Stora älsklingen blev rådfrågad vilken nyans jag skulle virka salladshuvudet i. Då tycke han att riktig sallad minsann har olika gröna nyanser. Så fick det bli. Et voila! Ett salladshuvud!

En god bok!

Så kommer jag in i sovrummet sent på kvällen och sia krypa ner i sängen med en god bok. Förvånad blir jag när jag kryper ner under täcket - och finner en annan bok än den jag läser, nerbäddad under täcket. Själv har jag ju förvisso den pågående boken på nattduksbordet. Här har gissningsvis lilla älsklingen ett finger (eller flera) med i spelet. Lilla hjärtat är lik mor sin när det kommer till böcker, så barnböcker finns det precis överallt i huset där hon dragit fram.

Och detta måste ju vara en god bok, den handlar ju om glass!

Frosty

...the play doh-man!

Detta pysslas med hemma hos oss just nu. Efter att ha frågat runt hos lilla älsklingens mor- och farföräldrar, fick vi igår med oss hem från farföräldrarna, liten kavel och plastmått eller formar. Vad man nu vill kalla dem. Så idag slängde vi ihop en play doh-deg som nu bakas med för fulla muggar. Kul! Själv gjorde jag en snögubbe.