Grönt ljus...

...och här råder kaos. Totalt och fullständigt kaos. Ett inferno av sällan skådat slag.
Vart kommer alla saker ifrån?

Jag tackar (gudarna?), nej, stora älsklingens mormor, som låter oss mellanlanda med en mängd kartonger där. Vi lovar att klippa gräset superfint, och bara äta upp de sötaste smultronen i slänten (kanske till och med i-smyg-gräva-upp-en-smultronplanta till oss?).

Ungefär 700 telefonsamtal har ringts, avtal, avtal, avtal... Och nu börjar nedräkningen på allvar.

Dessutom är det snart kalas för lilla älsklingen. Någon som kan tänka sig att baka något? Det blir säkert runt en miljon gäster. I runda slängar. Plus, minus, sådär...

En lång helg...

...är alldeles snart till ända. Midsommar har firats, med små grodor runt midsommarstång, jorgubbar i mängd och parti samt grill med familj. Katter har också passats, mat har handlats och lådor fått innehåll och ändrad adress.

Storartade planer smids, och det skrivs listor. Oj, vad listor vi skriver. Och bockar av. Lägger till mer. Skriver fler, nya. Planering, planering.

Men om vi gör så? Kan man göra så här?

Härligt spännande, och lite läskigt.

Sol ute...

...sol inne, sol i hjärta, sol i sinne. Sol överallt!
Så är det verkligen. Trots trötthet, brända axlar och en så lång att-göra-lista att den inte ens påbörjats.

Lilla hjärtat och jag har spenderat tid med vänner idag, en liten vän och en större, tillsammans har vi större vänner promenerat åtskilliga kilometer, medan de små vännerna röjt i sina vagnar. Trevligt!
Efter det promenerandet vankades det mer promenerande för grillning och trädgårdshäng.

Ett solgult hus kan också lysa upp tillvaron, men till midsommar önskar vi nog ändå väder som idag. Och jag hoppas verkligen att det finns jordgubbar i stora lass!

Här händer det grejer...

Det kan man lugnt säga! Roliga saker, kan jag meddela. Men det innebär mycket jobb, för det är många saker på gång. Oj, vad hemlighetsfull man kan vara, säg?

Ett gäng mormorsrutor.

Något annat som också händer som jag utan vidare omsvep kan dela med mig av är detta pågående projekt.

Någon som vågar sig på en gissning vad det ska bli?

Sedan har jag lite planer på att ha någon form av tävling kanske, för här trillar besöken på ... Men vi får väl se vad som händer och sker i övrigt här nu.

Kanske en bättre ledtråd på vad pågående projekt ska bli?

En midsommar...

... i Sverige, anno 2012, kommer eventuellt en flicka att ha på sig en blomsterkrans. Förmodligen inte dock, då huvudbonad över lag just nu anses vara oerhört överflödigt.

Eventuellt kan flickans mamma bära den. Eller mormor. Mamman kom på att hon kanske vill binda sig en mer traditionsenlig variant, med levande blomster. Om några sådana står att finna förstås.

Dockan Tim får återigen agera modell. 

En midsommarkrans som garanterat inte vissnar.

Kransen innehåller  rosor, prästkragar och blåklint, samt löv.

Först virkade jag en "stomme", i form av en lång korv som jag stoppade med vadd och sydde ihop. Sedan virkade jag tre sorters blommor; rosor, prästkragar och blåklint och blad i två olika gröna nyanser. Dessa sydde jag sedan fast på kransstommen et voila! En krans!

Dagen har annars spenderats i goda vänners lag, som man säger. De godaste. Underbart! God mat, hemliga planer, och bästa filmen.

Låren har fått veta att de lever denna helgen, med både cykelturer och promenader. Nu förväntar jag mig positivt samtal från en mäklare i morgon, strålande väder och en underbar natts sömn. Det verkar väl rimligt?

1700

Inte årtalet - utan antalet sidvisningar här! Fantastiskt ju! Tänka sig att det är så många som orkar läsa vad lilla jag skriver.

Idag har det cyklats för glatta livet, för att intaga en väns förmodade bröllopstårta. Gudomligt god. Fick även dela med mig av min expertis på området och ge förslag, tips och idéer. Alltid kan man bidra med något.

Här har också klippts mönster, och ett prov ska sys innan jag vågar mig på att klippa och sy skarpt. Vore väl inte alls fantastiskt om storleken skulle bli för liten.

Lekts på lekplats och promenerats har det gjort med. Härligt! Det blev en sommardag av den här dagen till slut!

Odödliga blommor?

Synd att jag inte är en så begåvad fotograf, och
dessutom använder mobilkameran.

Far min fyllde år här om dagen. Han är en man med gröna fingrar när det kommer till orkidéer. Själv lyckas jag bäst när jag inte försöker anstränga mig, och gör vad böckerna föreskriver, utan struntar helt i dem. Då minsann överlever de, och blir jättefina. När jag anstränger mig och ger dem min omsorg dör de.

Nåväl. Detta är en av alla pågående projekt jag haft, i över ett år. Så slog det mig, att om jag gör färdigt den, så kan min far få den i present. Sagt och gjort. Det var bara att leta fram alla delar, virka de resterande (stängel, och jord), samt montera. Kan berätta att tillsammans med orkidéens delar, låg en mängd andra - oidentifierbara delar. Vad i hela världen kan de vara tänkta att bli?

Det ska mycket till innan man har ihjäl en sådan här blomma!

På husfronten har jag drömt, två nätter i rad att vi flyttat till hus. Jag tolkar det som att vi kommer att få huset. Trots att fler spekulanter sa sig vara intresserade, men ville fundera över helgen. Varför fundera över ett "nej, detta var inte för oss"? Jaja, nu väntar djurparken på att bli besökt, och vliselin på att bli köpt.

Orkidé!

Att fånga dagen...

Morgonstund har guld i mun, lyder ordspråket.Somliga i den lilla familjen kände väl att detta minsann måste utforskas.

Att fånga dagen innebär kanske inte självklart, att ta tillvara på sitt liv och leva det som man vill. Att inte behöva ångra saker man inte gjorde. Om man ser mer ordagrant på det, och inte så filosofiskt, kan det innebära att vakna mitt i natten - innan dagen har kommit - för att vara beredd. Att ligga i startgropen, och sedan, när dagen sakta gryr, kasta sig över den, och eh, fånga den? Jag ska villigt erkänna att jag inte var ett dugg sugen på att delta i denna jakt på dag. Själv ville jag fånga natten, och sova gott ett par timmar till. Men det är inte alltid upp till mig att avgöra det.

Dem av er som läser detta, som är mycket noggrann med att ha koll på klockslag, ser att detta är publicerat mycket tidigt, eller sent, beroende på hur man ser på saken. Mitt i natten i mitt liv. Kan dock meddela er att jag inte sitter uppe i detta nu och sätter mina tankar på pränt. Förhoppningsvis, ligger jag och sover gott i min säng. Nej, detta utspelade sig härom natten, då en familjemedlem bestämt skulle "fånga dagen".

Projekt springväg...

...eller så. Det håller jag minsann på med nu. Nu har jag - som sig bör, när man är jag och i högform - galet många projekt på gång. Hyfsat stora sådana med. Spännande, spännande. Och kul. Jag undrar om jag ska lyckas genomföra dem? Eller om de kommer att bli långtidsprojekt à la lapptäcke (som jag tror att jag nämnt tidigare). (Tänk om man skulle ta och lära sig att länka till sina egna tidigare inlägg? Men hur gör alla, har de kolla på när och var och hur de bloggade om det länkade?)

Det har varit en bra dag. Stora älsklingen anklagade mig för att ha fått energi, nu när vi har förhoppningar om att äntligen bli husägare. Vadå, tyckte jag, jag har ju bara gjort rent i badrummet (inklusive under tvättmaskinen), organiserat i hallgarderob + hatthylla med hängare och putsat fönstren och torkat av dem (det är ju slutbesiktning imorgon, vill ju inte behöva skämmas). Det är väl inget att komma och prata om energi över?

Håll tummarna för oss!

Skadad i hanteringen...

Så här kan det gå när man använder nya hushållsredskap. Kan säga att nya potatisskalaren var, oh så vass. Ett oerhört moget IKEA-plåster pryder nu min skadade hand..

Sms:ade stora älsklingen, som jobbade, och beklagade mig. Det är ju faktiskt oerhört synd om mig. Efter en stund kommer en ambulans och stannar utanför. In i vår trappuppgång gick de med, men nej, så illa var det inte ställt med mig, för de hämtade någon annan.

I övrigt har jag ett stort projekt i görningen. Ska visa snart!

Pågående...

Så här ser det pågående projektet ut. Den ser lite tom ut ovanpå och under så der blir till att fortsätta virka fler blommor... Men till midsommar blir det en midsommarkrans!

Ett avslutat projekt

Ett avslutat projekt, en bebiströja till lilla älskling. Never mind
fläckarna. Lillälsklingen har provat den idag.

 Här kommer en tröja, som har tagit - och jag skojar inte - ett år att göra färdigt. Själva stickandet av den tog inte så fasligt lång tid. Däremot att få till en "knäppning" av något slag på vänstra axeln har tagit ett år. Jag stickade den här till bebisen i magen, när jag var gravid. Tanken var att jag skulle virka "knapphål", och sy fast skojiga knappar. Det visade sig dock att det var svårare att hitta någon passande knapp en vad jag trott. Ska väl inte påstå att jag letade överaktivt, men jag letade ändå.

Sedan har den legat, och legat, och legat och legat lite till, tillsammans med andra påbörjade handarbeten (ja, jag är en 26-årig tant). (Har faktiskt avslutat ett till, men det kommer jag inte visa förrän tidigast på måndag.)
Nu fick jag i alla fall tummen ur och virkade snabbt och lätt snörning att knyta ihop.
I mönstret ska det egentligen inte vara öppet i axeln, men eftersom jag inte använde vare sig det garn eller den stickstorlek som angavs, så fick jag improvisera. Fast det gör jag väl nästan alltid ändå så...

Måste nog ge mig själv godkänt i betyg faktiskt!

Klart man ska ha en döskalle-tröja när man är en liten busunge,
lite otydligt kanske...