Javisst. Nu vilar den kallt, för fullt. Pepparkaksdegen. I många lager plastpåsar, står den utanför dörren. Förhoppningsvis klarar den sig (jag hör regnet smattra på taket, och tydligen finns här fåglar. Nog för att katterna är duktiga på att fånga dem, men än så länge har svartkatten åtminstone inte tagit in en skata).
Det är nog det vi presterat idag. Mina barn lever, jag har inte fått ett nervöst sammanbrott, och det finns en pepparkaksdeg, som rörts samman av lilla älsklingen med lite assistans från mig. Barn kan minsann. Igår kokade hon gröt, tomtegröt, till perfektion.
Nej, men vad tror vi om sömn då? Jag har hört ryktas att det ska vara trevligt. Kanske ska testa det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar