söndag 11 mars 2012

Så snurra du min värld...

Bara sådär slutar världen snurra. Den stannar upp, kommer av sig. Allt ställs på ända. Det må vara tungt för barn, barnbarn och anhöriga. Men kan det vara tyngre än för den som blev lämnad "omaka"? Att tänka sig den tomhet det nu måste bli, den oerhörda omställning, tystnaden. Sorgen, saknaden, minnena. Drömmar och framtid som vänds upp och ner.

Kunde man få slippa något i livet så vore det väl det?



Ett minne så ensamt
Är allt som finns kvar
Till minne av livet
Som en gång var...




Vila i frid!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar