Tydligen ska ju disktrasor av lin vara helt fan-tas-tis-ka att torka med. Uppsugningsförmågan ska vara riktigt bra - särskilt när den blivit tvättad ett par gånger. Detta läste jag någon stans för, ja, fem-sex år sedan kanske. Innan barn och innan hus. Jag införskaffade mig lingarn och virkade mig en trasa. En blå. Den har jag väl i sanningens namn inte använt så särdeles mycket. Men snart så!
Men, jag hade ju garn kvar! Och såg att Jenny virkat en våffla (så jag var också tvungen att virka våfflor för det har ju inte mina barn några. Då måste man ju våffelvirka såklart. Våffelvirka våfflor. Men mer om det en annan gång - fokus på disktrasan nu, hörrni). Jag skulle minsann våffelvirka en disktrasa, och den skulle ha två färger, och den är av lin!
Dessutom kommer den vara helt fantastisk om jag nu skulle få för mig att använda den.
Jag gillar tanken, hållbarhetstänket, och såklart att göra dem. Icke att förglömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar