Så här långt har jag aldrig någonsin tidigare kommit på en stickad strumpa. Och resårstickning blev det med tillslut (efter att ha fått ringa min mor som -som vanligt bröt ihop av skratt- när jag frågade vad jag gjorde för fel). Hälen är påbörjad och nu återstår att se om jag ska lyckas få ihop en hel raggsocka till lilla hjärtat.
I övrigt har vi sjukstuga här hemma. Vi ligger nere för räkning allihopa. Eller ja, låg. Det börjar bli lite bättre. Lilla älsklingen kryade på sig snabbast. Stora älsklingen börjar repa sig med så sakteliga, han som aldrig blir sjuk annars. Själv står jag på ruinens brant. Förmodligen är jag döende. Jag har inte tid med det här! Vi har julfirande att fixa inför!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar