Färdiga vimplar

Som ni kanske gissade (åtminstone mor min), så var det vimplar som var på gång!
En till lilla älsklingen, och en till mindre älsklingen. Ibland är det tur att man sparar på det mesta (däribland gamla gardiner, påslakan och skjortor).

Dessa vimplar består till stor del av min barndom, med bidrag både hemifrån mamma och från mormor. Mycket kärlek i dem nu.

Lilla älsklingen har fått sin i snedtaket i sitt rum. Mindre älsklingens ska få vara med på hennes dop, och längre fram på sitt rum. När hon får ett klart!

Och vet ni? Symaskinen har hittat på en ny grej den kan göra. Förutom att dra av tråden då, för det kunde den göra många gånger när bandet skulle sys fast. Den nya grejen den hittade på i samma omgång var att blinka med lampan. Ett tag i samma takt som nålen gick upp och ner. Sedan lite mer omväxlande tempo. Eventuellt kan den få flytta till samma museum som dockan Annabelle. För tanken att den är besatt har slagit mig.