Krokodilvantar...

Äntligen, skulle Gert Fylking utropat. För nu kommer det faktiskt ett inlägg om och med de omskrivna vantarna. Oj, vad ni har väntat tålmodigt! Dottern var snäll nog att hjälpa till när de skulle fotas. Hon kom ålande som en oljad blixt och sög tag i en av dem. Allt är onekligen mycket mer spännande att göra med en bebis i närheten.

Fungerar bra att ha med till krokodilramsor med dottern.

Krokodilvantarna ja. Gjorda i raggi-garn. Jag brukar sällan köpa garn för ett särskilt ändamål, utan tar vad som finns hemma. Sällan några problem då jag har rätt mycket garn i gömmorna. Dock är ull varmare än akryl, så lilla familjen begav sig till garnaffären. När stora älsklingen valt färg skulle jag då ta (fyra nystan borde räcka) garnet. Väl i kassan sa jag att "det borde väl räcka till ett par vantar?" Tjejen i kassan tittar skeptiskt på mig, hon tror förmodligen att jag skojar, och svarar att man brukar räkna med att det går ett nystan till ett par vantar. Som sagt, sådant har jag inte en aning om. Så följaktligen finns det tre nystan kvar här hemma nu. Kanske blir det ett par raggisar till stora älsklingen med?

Nyss så träffa' jag en krokodil...