En låda för sång

Jag förmodar att jag inte visat min sånglåda som jag gjort för sisådär ett år sedan. Det är egentligen en låda för receptkort, men jag tänkte att den passar mycket bättre som sånglåda att stoppa sångkort i. Så jag skrev ut bilder av gamla notblad och klädde in lådan i. Gissningsvis bör jag nog klarlacka den med för hållbarhetens skull.

En fundering jag har nu är hur många sångkort som kommer att få plats. För jag har en himlans massa sångböcker, och det lär bli väldigt många sångkort i slutändan. Det ska bli spännande att se.

Alldeles strax ska vi bege oss ut i det oerhört växlande vädret (vad är det för fel med att bestämma sig för om det ska vara kallt eller töväder?), och inhandla lite mer vit sprayfärg till det pågående projektet "spraya lilla älsklingens rosa spis vit". Hittills har jag förbrukat två burkar, och ändå lyser det rosa igenom. Sedan ska det bakas tårta, för i morgon minsann, då vankas det födelsedag!

Ett fat för kakor

Min mor tyckte när jag gjort mitt kakfat (om jag inser nu att jag inte visat här, vad jag kan komma på) att det var fint, och kanske att hon skulle vilja ha ett med. I samband med våra flyttar sorteras det ju ut en del prylar som kastas eller skänks bort, vilket det väl gjorde hos mor min med. I detta fall var det gamla kanstötta udda tallrikar som hon tänkte kasta, innan hon kom på att dem kan ju minsann Tezz the mess få göra kakfat av. Så sagt och gjort, jag lurade oerhört diskret till mig tallrikarna innan jul ("kom hit med tallrikarna så kan jag göra kakfat av dem när vi köpt ett nytt borr samt ställningen")(till saken hör att vi borrade sönder själva borret under the making of the first kakfat, galet dåli kvalitet på det kakelborret, diamantborr är verkligen att rekommendera!).

Lilla mor lyckas klämma in ett möte med sin dotter och dotterdotter, och förstås dotterdotterns far som ju också bor här, och dessutom blivit hemkommenderad från jobbet sitt, på grund av sjukdom, han som aldrig är sjuk. Vi har givetvis redan x antal ställningar hemma, och borr inköpes på Verktygsboden. Tallrikar borras, och mor får en låtsasjulklapp. Fanatiskt bra, då mor min är barnsligt förtjust i att öppna klappar, då blev det ju en till. Stora älsklingen hade ansträngt sig och byggt en tunna till den för inslagningen. Pyssligt värre!

Bjuder på en bild av galen kvalitet, då mobilen inte orkade använda blixt på grund av låg batterinivå.
Och inte orkar jag anstränga mig med systemkameran som jag ju måste ansluta till datorn på endera sättet. Mobilen kan ju maila!

Ett slag måste även slås för min flitighet. Födelsedagspresenter till mor är inhandlade, med hjälp av lilla hjärtat som promenerade med mig. Vi passade också på att inspektera the buddy bears på stora torget. Lilla älsklingen tyckte de var så fina, så vi får väl bygga en av lera eller något. Galet många garnprojekt snurrar i huvudet, jag har sångkort in the making och jag är förmodligen klar med mitt utvecklingsarbete. Påminn mig igen om varför jag pluggar! Känner mig nöjd med att jag lyckats tvinga mig till att färdigställa det. Hurra för mig! Och snart är det min "fö'lseda'" som Lotta på Bråkmakargatan säger!

Dagarna mellan...

Mellandagarna pågår för fullt. Aktiviteterna likaså. Julafton förflöt fantastiskt bra. Tomten kom, skrämdes lite och delade ut klappar. Barnen hade helt uppenbarligen haft ett år av makalös snällhet av antalet klappar att döma. Julkalendern fick sitt avslut. Mat och julgodis åts i mängder och bara massa mys med familjerna. Vad kan man mer önska? Förutom ett bättre anpassat kök då förstås?

Juldagen spenderades med premiärvisning av Mammas pojkar, vilken är av och med samma personer som medverkat till tidernas bästa film; Smala Sussie. Lilla hjärtat busade som bäst hos sin mormor under tiden. Efteråt avnjöts mera julmat hemma hos lilla älsklingens fars familj. Åts och åts gjorde det och pysslades med lilla hjärtats faster.

Annandagen spenderades hemma hos lilla älsklingens mormor med familj och julklappsspel. Galet roligt. Även här bjöds det på mängder av ätbart, dock inte av julkaraktär. En bok och en burk pepparkakor kammades hem i spelet.

Dagen idag har spenderats hos underbaraste M & M i sydväst (kan det kanske bli, jag har begåvats med ytterst lite lokalsinne). Ett stopp i garnbutik på vägen dit resulterade i en ännu magrare kassa, men en gigantisk påse med garn och virkkli i fingrarna. Varför tog jag inte med en virknål i bilen? Vi fick presenter, lilla hjärtat julklapp och jag tidig födelsedagspresent, och tacolunch. Kan vara så att julmaten börjar tröttnas på några dagar efter dopparedagen. Mycket gott torsdagsmys! Och sedan vann jag båda omgångarna av Buzz med. Väldigt viktigt! Dessutom retar jag upp mannen i hushållets syster genom att ligga på topplistan med "Tidernas snabbaste fingrar!" Det ni!

Nu hägrar matshopping inför nyår, färdigställande av rapport (muttrar och skruvar mig inför detta, orkar inte och har ingen lust, och vill inte), inköpande av födelsedagspresent till mor min, födelsedagsfiranden och nyår. Men först sängen!

Dan före dan före dopparedan!

Ja, det är inte klokt vad tiden rullar på. Nu är det bara imorgon kvar, sedan är det julafton. Men vi har läget under kontroll, så det känns bara fantastiskt roligt.

Imorgon ska det kokas skinka, och granen som togs in idag, tas i morgon upp från källaren för pyntning . Grötkokning och traditionsenlig uppesittarkväll utspelas givetvis med.

Känner mig klar med julgodis, trots att det inte blivit vare sig marsipangodis eller ischoklad i år.

Däremot blev det:

• Knäck
• Polkagrisknäck
• Lakrisknäck
• Pepparkaksknäck
• Pepparkakstryffel
• Pepparkakor (helt hemgjorda med hjälp av lilla hjärtat)
• Bountybollar
• Polkabräck
• Cornflakeskakor
• Rocky road
• Rice crispieskakor

Funderar på om jag har glömt någon sort, och konstaterar att tandläkarna får ett gott nytt 2013, av mängden att döma. Skulle ha blivit snöbollar med men jag brände chokladen och beslöt att det nog räcker ändå. Annars får man knapra på nötter eller frukt. Hoppas att det blir fint, det är trots allt vår första jul ihop i huset, hos oss. Familjerna kommer hit, och förhoppningsvis så startar vi en ny tradition.

Helt egenstickade raggsockar! Jag är så stolt!

Jag måste ju nämna vad jag gjort med. Jag är nämligen omåttligt stolt över min prestation. Jag trodde väl aldrig att jag i hela mitt liv skulle lyckas med något sådant; jag har stickat, inte bara en utan TVÅ strumpor! Ett par! Och de blev klara innan lilla älsklingen var fullvuxen. De kommer förmodligen till och med vara för stora! Galet nöjd är jag i alla fall!

Nu ska slås in lite julklappar, bästaste Joss med man kom förbi oannonserat innan för julmys och paketutbyte (officiellt får bara lilla älsklingen julklapp) och givetvis låg ena julklappen oinslagen på köksbordet. Fick snäll ursäkta mig så fort vi kom innanför dörren och smita upp och göra en fantastisk inslagning. Nåväl, det är tanken som räknas, och den var i alla fall god. Jag tycker presenterna passar henne!

Strumpa in progress...

Så här långt har jag aldrig någonsin tidigare kommit på en stickad strumpa. Och resårstickning blev det med tillslut (efter att ha fått ringa min mor som -som vanligt bröt ihop av skratt- när jag frågade vad jag gjorde för fel). Hälen är påbörjad och nu återstår att se om jag ska lyckas få ihop en hel raggsocka till lilla hjärtat.

I övrigt har vi sjukstuga här hemma. Vi ligger nere för räkning allihopa. Eller ja, låg. Det börjar bli lite bättre. Lilla älsklingen kryade på sig snabbast. Stora älsklingen börjar repa sig med så sakteliga, han som aldrig blir sjuk annars. Själv står jag på ruinens brant. Förmodligen är jag döende. Jag har inte tid med det här! Vi har julfirande att fixa inför!

När mörker och kyla ligger kring vårt hus...

...då vill jag vänta på julen vid ert levande ljus. Vilket vi gör i vår familj. Oj vad ljus vi bränner.

Lilla älsklingen och jag har idag gått i skogen. Ja, katt stor var ju med också förstås. Och så har vi lussat för lilla älsklingens mormor som kom och hälsade på, och lämnade av pysselprojekt.

Måste ju idag, på självaste Lucia dela med mig av förra årets luciakrona som jag virkade till lilla älsklingens luciafirande på öppna förskolan. Perfekt till ett litet hjärt. Kan inte gå sönder, är mjuk och töjbar, och kan bäras upp och ner eller av mamma och pappa till och med. I år har det tillkommit lussekatt och apelsin med nejlikor också.

Massa mys!

Julgrupp?

Ja, i brist på bättre ord får det väl heta så. Eller jularrangemang kanske? Tänka sig vad man kan hitta på ändå med en hjärtformad brödkorg som blivit över sedan ett bröllop! (Det kanske helt enkelt är så att till nästa jul så kanske innehavaren till brödkorgarna gör fina arrangemang i dem och säljer av dem). Jag hade ju turen att få en, eftersom bruden ifråga inte behövde ha runt en miljon, eller hur många de nu kan ha varit från början. Frågan som kvarstår nu är ju egentligen bara vart jag ska förvara alla tomma tepåsefodral i nu. (Ja, jag sparar på fickorna som tepåsen legat i, och nej jag har inte gått och blivit en horder - samlare av största mått - utan det är givetvis pysselmateriel till stjärnot. Såklart!)

Snabbt och lätt pysslades i alla fall denna skapelse ihop. Det jobbigaste var mossinsamlandet, då snön lömskt nog passade på att komma efter att jag sagt att jag skulle gå ut och hämta mossa. Så med lite små saker från forna blomsterarrangemang och liknande fick jag ihop detta.
Klädde brödkorgen invändigt med aluminiumfolie först, jag vill ju inte ha mossa som slinker emellan springorna, här är stökigt nog ändå. Gjorde sedan en kullform av lite folie så att mossan skulle komma upp lite i mitten. Sedan arrangerades ljushållaren (mycket fiffig liten sak som har piggar i båda ändarna, en som ljuset sticks fast på, och en att sticka ner i arrangemanget) med ett änglaljus, en liten "God jul-skylt" som sattes fast med blomsternål, ett mönstrat filthjärta som också sattes fast med blomsternålar och en "puss & kram-sten".

Omtumlande upplevelser...

...kan vara:

• när ens lillebror säger att det brinner och man måste ringa till brandkåren som barn.
• när det visar sig att det inte alls brinner utan kokar i pannan. 
• när ens mor och morbror ska ha kul när man som tonåring har tjejkväll, ensamma mitt i skogen med skräckfilm på tv:n. 
• när ens dotter ramlar och slår sig.
• när det kommer en jägare och parkerar sig på tomten, med gevär och allt.
• när man vaknar av att larmet går på morgonen efter att ens sambo åkt till jobbet. Och möts av en vidöppen källardörr när man kommer ner insvept i täcket.

Det sista hände i morse. Stora älsklingen måste glömt att låsa källardörren efter sig igår kväll. (Om inte katt stor har skaffat nyckel, det är nämligen katt stor som är den misstänkte gärningskatten?) Förmodligen gick han ut när stora älsklingen åkte till jobbet, och tyckte att det var på tok för kallt och snöigt ute, och ingen öppnar någon dörr. Då får man ju hoppa på handtaget. 

Så det var väl bara att klä på sig och starta dagen, aningen mer brutalt än vanligt bara. Därför tänker jag mig en liten tupplur nu när lilla älsklingen sover, så att vi är pigga och glada på lilla älsklingens fasters luciafirande ikväll.

Flitens låga...

Här brinner minsann flitens låga. Har fått lite julklappspyssel gjort, möblerat om lite, lagat god mat, skrivit lite på min rapport och virkat ett par hörlurar till.

Dessa ligger ute på Tradera till försäljning, får väl se om de blir sålda.

Fick faktiskt loss tummen och satte ut vårt gamla vardagsrumsbord som bortskänkes med. Om någon är intresserad av ett ljust marmorbord så kom och hämta! När jag satt där och skulle lägga ut det, snubblade jag över tre böcker av Stephen King, som bortskänktes. Så dem åkte vi och hämtade. Kul!

Och två veckor är det kvar till julafton nu med. Kommer bli mysigt. Älskar julen!

I luven på varandra...

Trodde stora älsklingen att lilla älsklingen och jag var i förmiddags. Vi lyssnade på julmusik och hon som sjöng tog i så, så då gjorde jag det med. Strax därpå kom stora älsklingen upp och undrade om vi var arga. Some kind of musiköra han har!

Helgen har varit fantastisk. Sjukt kall, med massa snö och pulka för lilla älsklingen. Stora älsklingen har pysselprojektat i källaren med sina manspyssel (lagat x-boxar och ps3:or). Jag har spenderat hela helgen med bästaste Joss. Julklappsshopping, cafétest (har inte satt mig in i nya betygssystemet med bokstäver än, så jag kan inte betygsätta det, men trevlig personal), middag hos Joss, julpyssel med knäckkok (den perfekta!), och pepparkakstryffelbak, mera middag fast hos oss och filmmys. Och inte minst storslagna diskussioner. Om allt. Och nyårsmaten är otroligt nog närapå spikad, kan vi tro.

Det har givetvis hunnits med lite babysimmande, bärhjälp åt lilla hjärtats farföräldrar, och virkande med.

Bjuder ikväll på lilla älsklingens tomteluva. Den virkade jag åt henne förra året, och jag måste säga att jag är nöjd!

And the snow fell..

...and fell. And fell... (För icke engelskspråkiga läsare "Och snön föll.... och föll. Och föll).

Då är det tur att:

•  alla bilar som står här hemma har vintertofflor. 
• vi igår hämtade hem en snöslunga.
• idéen om att hämta mosssa inföll innan snöfallet började (synd bara att själva genomförandet inte gjorde det).
• vi har en frysbox så att vi nu kan bunkra upp mat, bara om ut i fall att vi blir insnöade (med en ny snöslunga och vintertofflade bilar är det väl ingen risk?)
• Pulka och vinterkläder är framtagna. 

För övrigt är allt som vanligt. För lite tid, för mycket att göra. Hur ska det gå när jag börjar jobba igen?

Rapportskrivande allena är ingen höjdare, jag har totalt glömt hur man ska skriva sedan examensarbetet. Migrän är inte heller någon hjälp på traven. Inte pysselsug heller för den delen, eller ett hus i behov av städning. 

Men vad gör väl det om hundra år? 

Idag har dagen spenderats med stora och lilla älsklingen hos vännen i andra kommunen. Mycket mysig! Med massa prat, bus och fika! Helt klart värt att prioritera. En liten matinhandling hanns med ocskå. Och nu ska jag krypa ner i sängen, med engelsk litteratur i ämnet kreativt skrivande, som min stora lillebror lånat ut till mig. (Läs den! sa han, och nu gör jag det. Och det är faktiskt intressant, och jag vill fortsätta läsa!) 

Och snart är helgen här med mys med bästaste Joss, som har på tok för få timmar om dagen!

Gammal idé på nytt sätt

Jeansgarnet jag gjorde fungerade ju inte att virka med. Min virknål gick av, garnet blev för hårt för att virka med. Då är det bara att tänka om. Istället för att ett par byxor fick bli något annat, fick en t-shirt nytt liv istället. Här i form av förvaring för våra kronljus, som vi bränner i mängd och parti här hemma.

Blev inte helt fel faktiskt! Men det tar en stund att göra när man ska klippa t-shirten.

En uppdatering...

Det kan vara på sin plats med en uppdatering över vad som skett sedan senast. En lista i punktform blir det  då. 

Kökssoffan har fått sig lite beklädnad!

• En frysbox har baxats ut, baxats upp, baxats ner och baxats in. Nämnda frysbox har sedan sanerats, den har nämligen stått i garaget hos lilla älsklingens farmors, farfars, gammelmormors och fasters nyinköpta hus. Dock har det bott en äldre man där, som förmodligen inte orkat göra rent den de sista åren. Så gnoddes gjorde det.
• Har man en frysbox får man baka! Det blev kanelbullar, vanilj- och kokosbullar, tigerkaka och lussekatter. Nu behöver bara köket åtgärdas för att jag riktigt ska kunna njuta av bakandet. 
• Doktor har besökts.
• Julmarknad har besökts, en i Viskafors plus en loppis där. Fastern till lilla älsklingen fyndade på loppisen. Det var mängder av folk på julmarknaden, och en tjej försökte sälja på mig virkade kakor, sydda luvtomtar och hemgjorda sångpåsar som är "sååå bra till barn", nickar åt lilla älsklingens håll. Mig! Jag kan göra allt det där själv! Med saker jag har hemma! Sa jag inte, men tänkte. Sa givetvis att hon hade hemskt fina och fiffiga saker. Den andra julmarknaden var på Torpa Stenhus. Där stötte vi på en av mina gamla arbetskamrater, lilla älsklingen träffade en liten häst med samma namn, spöken jagades i stenhuset, fika intogs i caféet och mys på marknaden. Stort plus för lagom med folk. Vi kom fram och kunde titta på allt utan att bli nermejade av köpgalna människor som tror att allt tar slut nu. Lite á la Gekås får man känslan av ibland. 
• En t-shirt har blivit remsor. 
• Jeansgarnet fick tänkas om kring. Min plan fungerade inte. Den får filas på. Eventuellt kan man klippa mycket smalare remsor?
• Julkalendern har åsetts. Det verkar helt klart lovande. 
• Gardniner har strykts, adventsstakar har satts upp.
• Lappar har sytts i stora älsklingens byxor.
• En dyna har sytts till kökssofffan. Tänk vad mycket man kan göra av ett par gardiner! Återbruk är bra! Fick en tunn bäddmadrass av mor min som hon skulle kasta, som jag tvättade och använde som stoppning. Finemang. Nu sitter man lite mjukare.

Pysselprojekt på gång...

Nu pågående pysselorojekt: ett par gamla jeans med där dragkedjan gått sönder och en sax. Av dem klipps en lång, lång remsa. Det blir jeansgarn som sedan ska bli ett pyssel...

Spännande va? Oh, så många idéer jag har nu, men så lite tid det finns att göra ALLT!

Avbild

I afton bjuder jag på ett pyssel dom jag inte gjort själv. En vän har gjort den här till mig. Hon undrade vad jag önskade mig i födelsedagspresent, och kag svarade att jag ville ha en tavla gjord av henne. Jag hade sett fantastiska bilder som hon målat åt min bror. Behöver jag säga att jag älskar den? Jag vet inte om hon faktiskt har målat av mig (hon har taggat mig på facebook på den här bilden), men det stämmer klockrent in. Jag är en gottegris utan dess like!

Och den hänger i vardagsrummet här i huset. Tack J! Du är fantastisk!

Tjejmys och oväder...

Igår hade vi tjejmys, hela dagen lång, lilla älsklingen, hennes faster och jag. Var på julmarknaden på Åhaga, vilket var himla mysigt. Pyssel för barnen fanns det med, barnen som var lite större än lilla älsklingen, som fick komma in gratis, hängande i den egensydda bärsjalen.

Så här fin blev tröjan!

En liten gris av marsipan...

            















Lilla älsklingens faster fick pyssla en t-shirt som hon fick spraya med schablon, hos billackerarna (som var tjejer) från Viskastrandsgymnasiet, och knådade ihop en marsipangris hos bagerieleverna från Almåsgymnasiet.

Lilla fastern lyckades hitta en julklapp med på marknaden.

Efter att ha skjutsat hem henne, fick jag hjälpa till att knuffa loss lilla älsklingens farmor och farfar som hade fastnat rejält i den regnvåta gräsmattan. Med en hel del påhittighet kom de till slut loss, och vi kunde åka hem i snöovädret. Nu är det bara oväder här, utan snö och det vankas besök på byggvaruhus, byte till vinterdäck på nya bilen och mathandling. Hurra!

Nedräkningen har börjat!

Och det på allvar. Nu är det minsann bara en månad kvar till julafton. Högtidernas högtid! Jag älskar verkligen julen. Träffade på min före detta arbetskamrat, numera enbart kamrat, totalt oväntat i en mataffär i stan. Hon bor ju för böveln i en annan kommun, ett ljusår (eller tre mil kanske) bort. Jag gjorde givetvis det enda rätta och siktade in mig på att preja henne med kundvagnen! Hemskt trevligt att träffa henne var det i alla fall, och hon hade minsann varit på julmarknaden på Åhaga, som är i helgen och som jag har varit sugen på att gå på. Stora älsklingen jobbar sin 36-timmar-på-tre-dagar-helg denna helgen, så honom får jag inte sällskap av, och funderade på om vi över huvud taget orkar med att trängas med folk, medtagna som vi är efter senaste veckans frånvaro av sömn, till följd av lilla älsklingens sjukdom. Men vad är väl en julmarknad i stan utan besök av lilla älsklingen och mig? Så jag tog beslutet att lilla älsklingens faster och vi ska ha en mysdag i morgon, bara vi tre.

Och jag har nu påbörjat ännu ett projekt. Mer om det senare...

Ett äpple om dagen...

Här har det varit turbulent det senaste, sjuk liten älskling och brist på sömn för undertecknad. Allt för mycket på en gång kan jag tycka. Men det är bara att rycka upp sig, bita ihop och gå vidare framåt.

En blandning av äppelsorter.

Givetvis med den lilla "knorten" på undersidan. 

Här bjuder jag på ett gäng äpplen. Dessa virkade jag till min förra arbetsplats, där barnen hade dem att leka med i köksvrån.

UFO:n och julmarknad...

Årets julmarknad på ett slott är besökt, förra året var det Tjolöholms slott och i år var det Gunnebo slott. Dock avreste vi därifrån med en vag känsla av besvikelse. Slottet kändes mer som en vill (tja, Gunnebo villa låter ju inte så flashigt, och lockar väl få besökare), i själva slottet fanns det hela fyra utställare, och sedan fanns ju flygelbyggnaderna i och för sig, men det var inte mycket att  hänga i granen direkt. Hutlösa priser, på saker man kan göra själv - nästan gratis. Men är det julmarknad så är det, och jag vet att man ska stötta hantverkarna. En gycklare fanns det minsann i alla fall, och han var dålig. På att trolla men oerhört underhållande. "Här brukar jag vanligtvis få spontana applåder!" publiken applåderar oerhört spontant och vårt sällskap fnissar att vi inte är så säkra på att han förtjänade några applåder. Men förra årets marknad ligger högre i rankingen, trots att det kändes lite så sådär då med. Är det bristen på snö som gör det tro?

Och jag får väl förklara (mest för min mor, gissningsvis) vad UFO:n är. För inte är det den där vanliga förkortningen för Un-identified Flying Objects som menas i pysselvärlden, nej nej, det är Un-Finished Objects, alltså egentligen det som har etiketten "Pågående projekt" här. Men UFO:n låter skojigare tycker jag. Och framöver kommer jag visa upp dem jag avslutat (vilket oftast handlar om sådana simpla saker som att sy ögon på figurer).

Nu ska det krypas ner i sängen och läsas en ny (förmodligen läskig) bok, och hoppas på att få sova hela natten, för jag är dödens trött nu!

Grön fingrar

Ja, jag vet jag skrev att ni skulle få läsa om UFO:n idag, och jag gissar att min lilla mamma är oerhört undrande, om hon läst. Men ni får ge er till tåls en stund till.

Ibland händer det saker som gör att man häpnar. Jag kan påstå att jag inte har de grönaste fingrar i denna värld. Rosor tillhär sådant som jag mördar, i princip på väg hem från affären. Men uppenbart är knepet att köpa dem, enbart för att göra en balkong fin inför fotografering och visning, och sedan inte sörja allt för mycket om de skulle gå hädan. Då minsann överlever de. Dessutom har de stått oskyddat i odränerade krukor denna regniga sommar och sedan blivit intagna lagom till frosten börjat komma.

Tydligen så är misshandel av detta slag något som dessa växter älskar. För rosuslingarna skjuter skott och det har till och med kommit en ny ros. I källaren! Galet!

Never mind de döende pelargonerna i samma kruka!

Skyddsänglar

Att döma av antalet änglatofflor som befinner sig här hemma, så kan jag dra slutsatsen att det finns en, inte så nätt, skara skyddsänglar här. Men det är ju betryggande i alla fall!

Så att man alltid kan ha en skyddsängel med sig!

Har länge, länge velat göra smyckesänglar, men aldrig kommit mig för, men nu minsann, när vännen fyllde år så slog jag till. På hela tre stycken. Blev riktigt nöjd själv.

Jag kan också stolt meddela att, jag har ett nästintill obegränsat antal blogginlägg på gång, så åter kom gärna. Igen och igen. Visst överdriver jag en gnutta, de är väl inte obegränsade, men om jag skriver ett inlägg om dagen så räcker de många dagar.

Som sneak preview kan jag säga att det handlar om UFO:n. Mer avslöjar jag inte.

Igår eftermiddag fick vi spontanbesök av en två veckor gammal tjej, med tillhörande föräldrar förstås. En söt liten raring, som givetvis behövde en liten present, så lilla gris har nu fått ett nytt hem. Kom också på att det nog får ätas en det tre-i-ett ägg (överraskning, choklad och leksak, eller vad det nu var de sa i reklamen) så att det kan virkas lite skallror. Uppenbarligen är jag ju alltför dåligt förberedd på bebisbesök!

Ett störningsmoment: Bloggers mobilapp har uppdaterats, vilket gör bildhanteringen annorlunda. Innan fanns alternativet "smårutigt och one size fits all". Men nu sträcker sig bilden över menyn istället. Att det ska vara så besvärligt att vara en glad amatör!

Virkad duk...

Efter att ha legat på oerhört få, för att inte säga enstaka besök på min blogg, så rasslade det igår in ett gäng besök. Kul, tycker jag. Kan det bero på att det blir bättre inlägg när man sitter vid en dator?
Nu tänkte jag emellertid bjussa på en duk. Jag har gjort en sådan här tidigare. En mörkgrå. Men vännen min önskade sig en lila. Och jag fick till exakt samma nyans som alla andra lila detaljer hemma hos dem (alla lila detaljer är i EXAKT samma nyans, i alla fall om man frågar henne).

En frukt om dagen...

...kan göra gott för magen. Eller vad tror ni.

Ja, nu sitter jag här igen. Lilla dottern sover sött, och stora mamman sitter här framför datorn och skriver uppsats. Fast just nu skriver jag ju blogginlägg förstås.

Detta inlägg tänkte jag tillägna en liten luden frukt. Kiwin. Just denna har legat färdigvirkad i säkert ett år. Jag (som är så bra på att göra färdigt saker) hade bara inte sytt på några "frön". Men så igår fick jag fatt i kiwin där den låg uppe på en bokhylla, och sydde dit de små fröna.

Halv kiwi på frihand!

Så tada: mer virkad mat!


Och när stora  älsklingen kommer hem i eftermiddag har han jobb med till mig. Jojomensan! Jag har fått ett beställningsjobb på dessa virkade hörlurar som jag visat innan. Kul!

Nu vaknade lillälskling, så nu blir det lek och bus!

Smaskig sallad

Här sitter jag nu på kvällskvisten, vid min nya dator och ska skriva ett blogginlägg. Från datorn för en gångs skull. Och allt ser totalt annorlunda ut, bara för att jag har en helt annan dator. Som jag dessutom måste "lära mig", för det mesta fungerar annorlunda nu. Men nog om det nu.

De senaste kvällarna har jag haft en oerhört lust att virka. Så lite nya prylar har det minsann blivit. Det jobbigaste och mest tidskrävande när jag blir så virksugen är att surfa runt och hitta inspiration och idéer på vad jag ska virka. Men just nu är jag inne i ett "flow" kan man kanske säga, har massor av pysselidéer på gång nu. Synd bara att det tar så oerhört lång tid att få hem material som beställts. Dessutom är det fruktansvärt frustrerande att jag på dagtid, när lilla älsklingen vilar middag, måste lägga min tid på att skriva en utvecklingsrapport. Näst intill självvalt, eftersom jag faktiskt sökte in på utbildningen själv, men tråkigt när jag mest känner för att pyssla, eller läsa min goda bok (som visserligen inspirerar mina drömmar åt det mer skrämmande hållet, och gör att jag vaknar på natten och kollar upp att alla familjemedlemmar är sig själva och undrar var i hela friden den-där-jag-nu-letar-efter har tagit vägen, ja, det är förvirrande, jag vet. Jgág förstår inte själv), eller ta mig en liten lur själv. Men icke. Här ska skrivas vetenskapliga rapporter.

Skönt att veta att man alltid har fräsch sallad hemma!

Nåväl, nåväl. Nu var det ju faktiskt inte det som var det väsentliga här. Utan vad jag faktiskt skapat. Stora älsklingen blev rådfrågad vilken nyans jag skulle virka salladshuvudet i. Då tycke han att riktig sallad minsann har olika gröna nyanser. Så fick det bli. Et voila! Ett salladshuvud!

En god bok!

Så kommer jag in i sovrummet sent på kvällen och sia krypa ner i sängen med en god bok. Förvånad blir jag när jag kryper ner under täcket - och finner en annan bok än den jag läser, nerbäddad under täcket. Själv har jag ju förvisso den pågående boken på nattduksbordet. Här har gissningsvis lilla älsklingen ett finger (eller flera) med i spelet. Lilla hjärtat är lik mor sin när det kommer till böcker, så barnböcker finns det precis överallt i huset där hon dragit fram.

Och detta måste ju vara en god bok, den handlar ju om glass!

Frosty

...the play doh-man!

Detta pysslas med hemma hos oss just nu. Efter att ha frågat runt hos lilla älsklingens mor- och farföräldrar, fick vi igår med oss hem från farföräldrarna, liten kavel och plastmått eller formar. Vad man nu vill kalla dem. Så idag slängde vi ihop en play doh-deg som nu bakas med för fulla muggar. Kul! Själv gjorde jag en snögubbe.

Happy halloween!

Ja, idag firas halloween i staterna. Och även jag föll dit, för i år blev det minsann en pumpa hemma på entretrappan. Kul! Riktigt nöjd med mitt verk blev jag. Förmodligen är det mest lilla älsklingens förtjänst!

Vi kan även - obeskrivligt lyckliga - bocka av att vi äntligen sett lodjuret på djurparken. Vi var där idag på säsongens sista besök - förmodligen, och det var enda djuret vi inte sett. Givetvis skrämde jag iväg kattstackarn då jag, i min iver över att få se den, gav upp ett glädjetjut. Man får förlåta lilla mig, jag är ju bara 26 och har inte riktigt lärt mig kontrollera mina känsloyttringar än.

Och mamma, förlåt att jag inte bloggar varje dag. Igen.

Äntligen!

Som jag har kämpat. Med en totalt obegriplig beskrivning, och med en aningen mindre obegriplig. Till slut struntade jag helt enkelt i beskrivningen över det steget jag inte riktigt fick till och gjorde enligt eget huvud. Då minsann kan man få till så här fina stjärnor att sätta på paket. Och snart är det ju jul och allt. De var - när jag väl fått till det - oerhört roliga att göra!

För förvaring...

Åh, jag som hade varit så flitig att uppdatera bloggen, så glömde jag bort det igår. Då får jag väl skriva två inlägg idag. För att jämna ut det hela lite...

Här kommer min förvaring av virknålarna. Sydd av en stuvbit från något Ikeatyg. Himla lätt gjort, med olika fack för de olika storlekarna. Ett band sitter mitt på bak för att fodralet lätt ska kunna vikas ihop och knytas ihop. Tada!

Här dansar herr Gurka!

Mja, kanske inte så mycket dansar som ligger. Håller på att utvidga utbudet av virkad mat till lilla älsklingen, och tyckte att tomaten behövde lite sällskap, och vad passar då bättre än en halv gurka. På fri hand virkades den. Som sin egen värsta kritiker tycker jag att den blev i en för ljus grön färg och kanske mer liknar en sjukt konstig gröb glasstrut. Men det är en gurka!

Måste också säga att jag läst ut senaste Marian Keyes-boken Hemligeheten på Mercy Close. Som vanligt har hon lyckats med att på ett humoristiskt sätt beskriva ett allvarligt "problem". Alla som är/har varit eller känner någon som har är eller har varit deprimerade bör absolut läsa den. Ni andra kan förstås läsa den med. Fantastiskt bra, av en av mina absoluta favoritförfattare! Det enda tråkiga med att läsa ut en sprillans ny bok är att nu dröjer det ju så fasligt länge innan det kommer en till!

Håll kontakten...

...trasselfri! På otaliga bloggar har jag sett pysselfolk trä pärlor på stadgarna till hörlurarna för att de inte ska trassla sig. Men idag snubblade jag över en bild på en invirkad sladd. Aha, vad smart, tyckte jag. Absolut, svarar stora älsklingen. Och vips så var han sladdar gröna. Något ojämnt blev det, kan meddelas, jag virkar vanligtvis aldrig fasta maskor runt sladdar, vilka har en lten annorlunda "konsistens" än garn.

Nåväl, de är nu rustade inför väntad snöstorm imorgon... Som om det händer. Regn kanske, men snö?

Den pepparkakstid snart kommer...

För några dagar sedan fick jag en bok på posten, fylld av juliga pysselidéer. Fastnade för denna grytlapp i form av en pepparkaksgumma, med texten "Piece of cake" på. Dock fick jag ta en paus i pepparkaksvirkandet, då det var en drakosauriepresent som var tvungen att ta form till helgen som var. Men igår virkades äntligen sista maskan. Superenkel att göra, bara fastmaskor (och givetvis lösmaskor) på själva kakan, och "glasyren" virkades med smygmaskor.

Bara två månader och två dagar kvar till julafton!

Nu vankas högskolan och föreläsning samt seminarium.

You say tomato ...

En sen uppdatering till min mors (ära?) glädje. Hon har framfört klagomål angående frekvensen av uppdatering. Men, jag har en hel hög på gång. Har flera projekt som avslutats, några som påbörjats och lite andra idéer.

På en liten stund slängde jag i kväll ihop en tomat. Det börjar bli dags att ta tag i lilla älsklingens matvaror...

På dinosauriernas tid...

...eller var det drakarnas? Oavsett fyller idag ett litet mirakel ett år, och en liten present på födelsedagen ska skänkas. Därför har jag pysslat ihop en liten drakosaurie.

Stora älsklingen förbereder middagen, vi får nämligen finbesök av lilla älskligens kompis med familj sedan (och jag räkanar väl förstås föräldrarna som våra vänner). Men först ska det babysimmas.

Av någon oförklarlig anledning så verkar bilderna vilja ligga ner, men kanske visas de ordentligt när jag väl publicerar? Det återstår att se.

Saker att gaffla om...

...kan vara bröllopspresenter. Till exempel. Nu hade ju i och för sig det kära brudparet listat sig på två ställen, så att man kunde se vad de önskade sig i present. Men vad bryr väl jag mig om det? Jag hade ju mina egna idéer om vad jag tyckte de skulle ha. Efter vissa justeringar av planer (tydligen ska silverbestick kosta över 1000 kronor per del), och graverande (var totalskakig i högerhanden efter åtta bestickdelar) kan brudparet nu avnjuta sina måltider på högst personliga "Herr" & "Fru" "Efternamnsbestick". Personligt, hemgjort, med kärlek och enbart för dem. Hoppas de uppskattades, det sägs ju att det är tanken som räknas...

Har du sett herr Kantarell?

Det har jag! Begav mig ut i skogen i regnrusket tillsammans med stora älsklingen, lilla älsklingen samt två katter. Förutom kantarellbarnen som fick vara kvar, fann vi en massa vatten, skor, flaskor, en ihoprostad cykel och det rostiga bladet av en spade. Och lite benbitar från något djur - förmodar jag.

Så är det när man bor i skogen, där det bott folk förr, sedan länge. Då kan man hitta det mest märkliga saker i skogen. För då var det minsann bara att kasta bort sådant som inget var att ha längre. Jag tog i alla fall med mig en plastburk som innehållit choco au lait, med enbart 40 kcal (!!), som jag hittade i mossan. Den hade legat där betydligt kortare tid, och fick hamna i återvinningen...

Sedan åt lillskrutt och jag smörstekta kantareller till lunchen, vilket är ungefär det enda jag vet man kan göra med de gula svamparna. Tips, någon?

Dagen som äntligen kom...

Efter över ett år av planering och förberedelser kom äntligen dagen som planerats så för. Bröllopsdagen! Jag har haft bråda dagar här hemma, för att hinna med. Tårtbottnar har bakats, ett minnesalbum från möhippan har knåpats ihop, sugarpaste har gjorts, bröllopspresent har ordnats och tal har skrivits. I fredags la jag slutligen ihop tårtorna. Tack vare kavlings- och visphjälp av brudens mor och syster gick det oerhört smidigt. Och resultatet ser ni här nedan! Måste säga att jag är oerhört nöjd med slutresultatet! Och jag hoppas att brudparet blev det med, och att gästerna tyckte om den!

Rundlarna med J&M har jag gjort av sugarpaste och skrivit med ätbar livsmedelspenna på.

Förmiddagen spenderades tillsammans med bruden och tärnan hos frisören, för att sedan i flygande fart åka och lämna lilla hjärtat hos mormor, flänga hem flyga i klänningen och dra en borste genom håret, det är bokstavligt det enda som hanns med innan stora älsklingens föräldrar skjutsade oss till kyrkan. Brudparet sa ja, som väl var och sedan följde en fantasisk bröllopsfest med många, många tal.

Idag går det inte i många knop ska erkännas!

Ledig lördag...

...ledig lördag? Jovars! Se bara vilket pyssel jag ägnat mig åt! Läst en engelsk artikel om genus, mindmappat för bröllopstal, babysimmat med älsklingarna, promenerat, blivit påhälsad av morbror, grävt för att få bort vatten på vägen, slängt ihop en sugarpaste, sett en film, diskat och städat lite... I korta drag då.

Nu väntar Mons Kallentoft i sängen, i bokform och inte i egen hög person, hade nog blivit trångt i sängen då...

Bröllopspyssel

På agendan i söndags (och alla andra dagar nu) stod bröllopspyssel med underbara Joss och hennes blivande man. Det är nu bara lite drygt en vecka kvar till stora dagen. Bottnarna till tårtan är bakade, men ska nog slänga ihop åtminstone en till, som reserv.

Marängerna är bakade. Och den gula sugarpasten är rullad i en miljon kulor (nej, det är inte majs!).

Nu återstår bara fem sugarpastes och tolv fyllningar. Samt ett tal.

Nemas problemas. Men i oktober - då ser jag fram emot att umgås mina vänner!

Jag lever, jag lovar...

Om det finns de som tvivlat, så lever jag faktiskt fortfarande. Det är bara VÄLDIGT mycket att pilla med just nu...

Med hus och tomt medföljer tydligen en hel mängd med sysslor, och med flytt uppackning och organisering. Lägg därtill försäljning av lägenhet och alla medföljande sysslor som tillkommer där. Försäljningen är lyckligtvis avslutad nu. Med gott resultat.

Till listan kan också läggas två mycket goda vänners bröllop, med möhippor och vigslar. Den ena möhippan låg en stor del av planerande och genomförande samt pysslande inför dessutom på undertecknad. Dessutom följer tårtbakning och annat bröllopspysslande med det ena bröllopet.

Dessutom har undertecknad lurats in på en utbildning, så numera finns även kurslitteratur och en del plugg på "to-do-listan".

Men jag klagar inte. Försöker bara förklara min frånvaro. Ska föröka bättra mig... =)

Till salu

Kom och köp, kom och köp! Eller kom åtminstone och titta. Imorgon (måndagen den 13 augusti) klockan 17.00 är det visning av lägenheten.

Så kika på länken och kika på lägenheten.

Ska uppdatera här lite bättre snart. Har bara så otroligt dålig uppkoppling just nu, eftersom det tydligen tar ungefär hundra år att få internet inkopplat på telefonen här. Dessutom har det ju varit en del städning på schemat, samt uppackning och organisering. Ja det finns att göra...

Husägare!

...det är jag nu! Tillsammans med stora älsklingen!

Ett enorm stort tack, och ett fång med rosor till alla som hjälpte till igår! Fantasiska är ni!

Sommar. Sommar och sol!

Det är det nu. Härliga tider! Det har badats och busats i dagarna tre nu. Veckans första tillbringades inomhus med diverse städattiraljer. Tänk att man kan spendera dagar på att städa innan en fotograf kommer, och spenderar tio minuter på att fota ens hem. Sanslöst! Men sedan har vi passat på att göra sommaraktiviteter.

Dessutom har vi haft ettårskalas med gudomligt god tårta. Lovar att dela med mig, med en bild. Många gäster kom och firade, och presenter i mångfald var det! Tack till alla som ville komma och fira lilla älsklingen, fantastiska är ni!

Och vinnare är...

Här råder det stiltje, åtminstone på bloggen. Här hemma är det då allt annat än stiltje, då vi fått långväga gäster, som rest lite mer än 40 mil för att hälsa på. Vi har hittills avverkat shoppingtur i berömda Knalleland, besök i minst lika kända Borås djurpark, filmkvällar och brädspel - det enda som av platsskäl (fick inte plats i flyttkartongen med spel) fanns kvar i lägenheten; Tribond. Mitt lag vann inte, men det finns oerhört många och framför allt bra skäl till varför. Faktiskt. Kul men svårt spel där man ska gissa vad tre saker har gemensamt.

Så utmaningen till er blir då att svara på vad dessa tre har gemensamt; Kent, Yvonne, Krister.
Sug på den ni.

Bankbesök har även avklarats, och det börjar bli dags för fotografering. Det har även bakats tårtor, som jag har förhoppningar om ska vara mycket välsmakande. Det räknas också ner, till ettårsdag med kalas, och flytt.

Och för ett år sedan missade en viss fröken sin födelsedag. Herregud, vad gammal man blir, men vad sjukt fort tiden går!

Glass i stora lass!

Här vankas det svalkande godsaker till lilla älsklingen. Husmoderlig som jag är gör jag givetvis egen glass, utan socker. Min variant av glass har en massiv innehållsförteckning på hela tre ingredienser: grädde, vanilj och jordgubbar. Just nu snurrar glassmaskinen för fullt, så om en stund kan jag kontrollera glassen.

Utan tillsatser, bara naturliga aromer och färger - och allt sådant bra alla skriver om sina produkter!

Goa gubbar...

...finns det hos stora älsklingens familj. Lilla älsklingen tog tillfället i akt när vi var och skördade. Här har dock både lilla älsklingen, stora älsklingen och jag varit och plockat i burken... Men det bästa är att det finns mängder kvar som inte var mogna. Dem tar vi hand om - promise! Böcker är lämnade på bibliotek och kartonger har hämtats. Det går framåt minsann. Men jag har ont i halsen, så det är lite synd om mig.

Ett fång...

... med blommor, till världens mest hjälpsamma bibliotek: Borås Stadsbibliotek. 

Har länge varit på jakt efter en barnbok, som jag älskade när jag var liten. Den finns ju givetvis inte att köpa ny, då den sedan länge slutat tryckas. Har letat på loppis och antikvariat, och biblioteken i stan har den inte. Kom då på den briljanta lösningen med fjärrlån, och knatar till biblioteket och berättar att jag vill göra ett fjärrlån. När det visar sig att det rör sig om en barnbok, säger tjejen som hjälper mig, att de tyvärr inte gör fjärrlån på barnböcker, utan mest facklitteratur. (Givetvis är det så, bara för att jag kom på en lösning till hur jag skulle komma över boken). Men, vi kunde skicka ett önskemål om att jag ville låna den, till mannen som har hand om fjärrlån, sa hon. Dock trodde hon inte att det skulle bli beviljat. Oavsett skulle jag få sms om beslut.

Sedan gick tiden, och helt plötsligt, en dag, kom ett sms där det stod att min reservation - fjärrlånet - hade kommit in och att jag kunde komma och hämta den. Hurra!

Ett exemplar som sett bättre dagar, men helt klart läsbart kunde sedan hämtas. När jag sedan lämnade tillbaka det, ifrågasatte tjejen vid återlämningsdisken, hur de kunde med att skicka en bok i sådant dåligt skick, det hade då inte hon gjort. Jag svarade att jag var evigt tacksam, och själaglad över att äntligen fått komma över ett ex, med alla sidor i behåll, så jag brydde mig inte om det slitna skicket.

Men heja biblioteket!